måndag 23 april 2018

Epilepsi och återhämning

Förra veckan, var en tuff vecka på jobbet, väldigt rolig och intressant men så intensiv. Jag har nämligen en lärarstudent hos mig nu, jättekul! Vi hade handledning, vfu-seminarium, trepartssamtal och mittbedömning. Utöver alla mina vanliga arbetsuppgifter. En sådan vecka innebär en stor utmaning för mig, jag måste sova riktigt och ta små pauser under dagen annars fungerar det helt enkelt inte. Inte när det är så mycket teoretiskt som ska göras. På fredagen var jag rätt mör och vi hade trepartssamtal på morgonen, jag, studenten och hennes lärare. Därefter skulle vi har mittbedömning, men då sa jag till min student.
"Kom, vi går och tar någon frukt och fyller på energin, vi måste ha en paus annars orkar vi inte tänka". Hon blev glatt överraskad av min kommentar och vi strosade till köket och frågade om vi kunde få en banan var... Det krävs inte så mycket för att ladda om, bara man känner sig själv. Sen satt vi i ca en timme till och diskuterade med ny energi. Efter den timmen sa jag ifrån till min student "ursäkta men nu är jag hjärntrött, hur känner du, är du nöjd?" Hon var lika seg som jag, så vi kom överens att fortsätta mer till veckan.

Mitt behov av vila och återhämtning är fortfarande väldigt stort trots att jag är vuxen, jag minns fortfarande hur mamma tjatade på mig att göra läxorna efter skolan. Men jag hade ingen ork, fick de gjorda men om jag gjorde bra ifrån mig minns jag inte. Inget illa mot min mamma, hon visste inte då vilka svårigheter jag hade. Och hur mycket epilepsin och medicinerna tröttade ut mig. Minns inte hur många gånger jag somnat i soffan hemma efter skolan medan mamma lagade mat.

Varför är återhämning så viktigt då? Jo, annars tar det totalt stopp i hjärnan. Det är ju hur logiskt som helst, får den inte vila och bearbeta allt som hänt orkar hjärnan inte ta in nytt. För oss med epilepsi är det ännu viktigare. Ibland låser sig min hjärna helt, i fredags efter lunch hände det och jag blev tvärtrött på en gång. Skulle ha läsvila med vakenbarnen, men var tvungen att gå hämta en kopp te. Då tog min fantastiska student initiativet att läsa utan att jag sa något. Så jag kunde sitta där lugnt en stund och bara vara.

Vad händer mer än att hjärnan kan "låsa sig", jo ju tröttare du är...desto lättare är det att få fler anfall som gör det ännu svårare med inlärningen. Jag får inte anfall så ofta nu längre tack o lov, men däremot när jag är trött/utmattad så fastnar mina ögon... alltså jag är medveten och kan samtala men det är som att jag bara stirrar rakt ut och jag kan inte få loss blicken, såvida jag inte håller händerna framför ögonen. Ibland funkar inte ens det. Har varit så i många år men det är nu när jag blivit äldre som jag ser sambandet med trötthet.

De barn som får frånvaroattacker,/microanfall, kan få dessa oftare om det finns en stor stress och trötthet runt omkring. Jag skriver KAN, för jag är ingen läkare... bara ger tips på vad ni som föräldrar ska spana över.

Jag som vuxen sover nu oftast mellan 7-9 timmar per natt, det måste jag annars fungerar jag inte. Men natten till lördag sov jag som en stock i 11 timmar. Min kropp krävde återhämtning helt enkelt.

Tänk efter ni som är föräldrar, hur trött är ert barn när det kommer hem från skolan? Är det rimligt att barnet klarar att göra läxor? Självklart måste detta diskuteras med läkare och skola för alla barn är olika men ni föräldrar känner barnen bäst. Finns orken att engagera sig i läxor, har hjärnan förmåga att bearbeta mer information.

En sak vet jag säkert utifrån mina år på universitetet och umgåtts med en professor som arbetat hela sitt liv kring inlärning. Att om man ska kunna lära sig något, måste det finnas energi. För det krävs enormt med energi att lära sig något nytt. Finns det inte energi och självkänsla, då lär man sig ingenting.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Höstmörker och blinkand ljus

Beroende på vart man bor i vårt långa land som kommer mörkret smygandes nu, här i Sundsvall kommer mörkret fort nu. I fjol skrev jag ett inl...