Det omöjliga blev möjligt!

Fredagen var en lärorik dag, en lärare jag haft under min studietid (förskollärarutbildningen) bjöd in mig till hennes disputation. Det var en väldigt högtidlig stund, och en rejäl utmaning för mig. Allt var på engelska eftersom hon skrivit sin forskning på engelska. Hon blev såklart godkänd och får nu titel som filosofie doktor i pedagogik. I mina ögon är hon är fantastisk lärare med ett hjärtat för sina elever/studenter. När jag hade som svårast med alla teorier på universitet så var det Ulrika som tog tid ur sitt schema och satt själv med mig en stund för att förklara. Hon och Lena såg något i mig som jag inte såg själv. Det känns underbart att veta att det finns forskare där ute som kämpar för de elever som inte passar in i skolans system eller de eleverna som bara får en orättvis stämpel istället för förståelse. Vi kan inte lösa alla problem på en gång men vi kan iaf prata om svårigheterna för att uppmärksamma lärarnas dilemman och hur det påverkar eleverna.

Inte nog med att jag fick vara delaktig under  disputationen, fick vara med på minglet efteråt medan vi väntade på beslutet. Vi minglade i UTVs personalrum, det var ganska känslosamt för mig. Såg många lärare där som inte bemött mig på något vidare professionellt eller empatiskt sätt under min studietid. Till en början kändes det jobbigt men satte mig hos Ulrikas familj/vänner och började prata om varför jag var där. Sen fick jag en blick från en gammal lärare som såg förvånat på mig och precis då kom Ulrika och la handen på mig, denna lärares ansiktsuttryck var prislöst. Den lärare trodde aldrig jag skulle klara utbildningen, känslan hos mig då var obeskrivbar. Sträckte på mig och lät alla negativa människor försvinna ur mina tankar. 

För flera år sedan trodde jag aldrig att jag skulle få en chans som denna, att umgås med högt uppsatta akademiker/forskare. Som faktiskt vill ha mig i närheten.
Inte nog med detta, träffade på en av mina kurslärare som frågade om jag fått svar på mailet jag skickat, svarade nej och då fick jag till svar att hon genast skulle vidarebefordra det till mig.
Mailet innehöll detta...

"Vi försöker hitta vägar att underlätta dina studier. Denna utbildning är uppdragsutbildning och vi har inte samma krav på oss att anpassa utbildning som gäller för grundkurser. Vi har en deadline på uppgifterna som är en månad efter avslutad kurs (sista träffen) Vi kan förlänga den tiden till 2 månader, det ger dig extra tid att slutföra uppgifterna".

Det var från början omöjligt att lösa detta med extra tid, men tydligen fanns det en väg eller en kompromiss. Men detta mail fick mig att börja fundera, över hur skollag/diskrimineringslagen täcker utbildningar över lag. Menar de att vissa utbildningar kan man anpassa men inte alla? Nåja, nu ska jag glädje mig åt att jag vann denna fajt iaf. Jag kommer kunna läsa denna kurs utifrån mina förutsättningar och med en fantastisk mentor som hjälper till.