Maj är en intensiv månad för de flesta tror jag, för mig innebär det avslut på studier och många utvecklingssamtal. Men jag måste berätta för er hur det gick med läraren som kränkte mig. Fick ett svar väldigt fort, redan dagen efter. Personen ifråga tyckte det var konstigt att jag kände mig kränkt men bad om ursäkt på sitt klumpiga sätt. Fick även svar från lärarens chef som var betydligt tydligare och delvis upprörd. Förklarade för mig att detta var oacceptabelt och att universitet verkligen arbetar för att bli bättre att ta emot studenter som är i behov av stöd. Vet inte om mina mail kommer göra skillnad eller inte, vissa människor har förmåga att förstå och andra kan man förklara hur många gånger som helst men kommer aldrig förstå ändå. Jag är nöjd, för jag stod upp för mig själv och det har inte jag alltid kunnat göra.
Till något helt annat... sommarvärme och solsken. Alla tycker det är så underbart och jag tycker också om sol och värme, i lagom mängd. Får lätt ont i huvudet och blir väldigt trött. Vet inte om det har med min epilepsi att göra eller om jag bara är känslig. Men med keps och solglasögon går det betydligt bättre, och snart nalkas semester och bad. På helgerna, tar jag en paus från solen och kollar på film.
Vet inte om ni som läser är lika oroliga som min mor när jag badat, tänk om krampen kommer då.
Nu är jag vuxen och det är inte alltid någon som kan eller vill bada med mig, men jag älskar att bada.
Däremot badar jag aldrig själv om jag känner mig trött, mosig eller lite ur form. Men jag tänker inte heller låta min epilepsi styra över mig och mitt liv. Visst tänker jag efter när jag badar själv, att inte vara ute på det djupa, bada på okända platser eller längre stunder men jag kan inte heller gå runt och tänka "jag kanske får anfall i vattnet". Det är inget liv. Låt barnen få uppleva livet, men klart ni ska tänka på tryggheten. Man kan ha badpuffar, bada med flytväst är också kul. Även vi med epilepsi måste få chansen att leva, ta lite risker för så är livet för alla.
Ta hand om er där ute! Snart är det semester och vilotid!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Höstmörker och blinkand ljus
Beroende på vart man bor i vårt långa land som kommer mörkret smygandes nu, här i Sundsvall kommer mörkret fort nu. I fjol skrev jag ett inl...
-
Ikväll satt jag pratade lite med en nära vän som är här och firar midsommar med mig, vi kom in på min epilepsi och hon frågade bland annat o...
-
Så heter föreläsningen jag hade i tisdags. Det känns fortfarande overkligt, att jag fick stå där på Mittuniversitet och prata i livesändnin...
-
Många av mina vänner vet om att jag lever med Epilepsi, men hur djup kunskap ni har är nog väldigt olika. För mig är Epilepsi ett sätt att ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar